Been thinking about this for a while now, and frankly, it’s super hard to give a short, straight answer.
I’m mainly focusing on personal art right now, as client work involves more people than just the artist itself.
In my case, it’s a lot about gut feeling. I continue working on a piece, as long as there are mistakes left to fix. Iike weird proportions, strange colour schemes, annoying details, and so on. Decluttering. I also try to stick to main idea, of what I’d like to say with the piece.
Then one has to know when to let go, before overly detailing the piece. That’s a tricky balance! This part has gotten easier, the older I get.
I’ve become better at accepting that I won’t be able to fix everything, all at once. Every painting you make, is a part of a larger picture.
Gosh, I know. It’s super cheezy but, it’s true, hehe.
However, this mindset definitely helps me when I paint. When I look at older artwork, I spot flaws everywhere. So many annoying details that I’d like to fix.
But, I’ve learned to accepts those mistakes, as beauty spots. Then I keep my fingers crossed, that nobody else will notice them, except me ;)
What are your thoughts on this? When do you consider a painting finished?
Jag har suttit här och funderat ett tag, och tycker att det är supersvårt att ge ett kort, rakt svar faktiskt.
Nu bortser jag ifrån illustrationer i form av uppdrag från en kund, och fokuserar på det egna skapandet.
Själv går jag mycket på magkänslan tror jag. Sitter och finslipar bilder, så länge jag hittar något i de som jag stör mig på. Fel nyans, fel kontrast, konstiga proportioner eller onödiga detaljer. Det får inte kännas rörigt, helt enkelt. Måste ha ett tydligt mål med vad jag vill berätta med bilden.
Och att släppa i tid. Släppa, innan bilden blir livlös och överdetaljerad. Svår balans det där. Tycker den här biten blir lättare, ju äldre jag blir. Har blivit bättre på att acceptera att jag inte kommer kunna fixa alla fel, i en och samma bild. Varje illustration är en del av en livslång process, så att säga. Haha, gud vad djup jag lät nu.
Men det hjälper faktiskt att tänka så. När jag ser tillbaka på äldre illustrationer så ser jag fel överallt. Det räcker med att backa några månader bara, så hittar jag saker som jag hade velat justera. Håller andan, och hoppas på att ingen annan än en själv, ska upptäcka de, haha. Det är skönhetsfläckar, säger vi!
Hur resonerar du? När är en bild helt färdig? Dela gärna med dig, det vore kul att läsa.
2 Responses
I think it’s upto each artist to make that decision of when to stop. I go with my gut as well. But I’m not too critical with my mistakes. To me, if the painting conveys the idea across, and if it looks right to me, I move on.
Your work is so lovely. Thank you for sharing it with the world. The world is better for it. Cheers!